Under de senaste åren har flera älvar och åar som rinner ut i Östersjön drabbats av ett sjukdomsutbrott hos lax- och öringbestånden. Sjukdomarna leder till svampangrepp hos fiskarna och i vissa fall även till att fisken dör.
Vad som orsakar sjukdomsutbrotten är oklart men tidigare forskning visar att laxfiskar, och andra djur i Östersjön, lider av brist på vitaminet B1, även känt som tiamin. En teori är att vitaminbristen kan leda till nedsatt immunförsvar vilket gör att fiskarna är mer mottagliga för svampangrepp och andra sjukdomar.
Dock tror man inte att detta är hela sanningen och forskare letar fortfarande efter fler orsaker till varför fiskbestånden blir drabbade av dessa sjukdomar.
På senare tid har även fisk på Västkusten drabbats av svampangrepp vilket innebär att smittan börjat sprida på sig. I både Lagan och Ätran har man sett fiskar med begynnande eller fullt utbredda svampangrepp vilket tidigare inte varit något stort problem. Men det är inte bara havsvandrande fisk som man sett drabbats. Även sjölevande öring i Storsjön (Indalsälven) som vandrar till biflödena för lek har setts med svampangrepp.
Hur upptäcks smittad fisk då? I många fall rapporteras smittad fisk in till SVA och då rör det sig om redan döda fiskar som flutit i land eller fiskar som befinner sig nära ytan för allmän beskådan*. Dessa fiskar har oftast väldigt utbredda svampangrepp och är långt gångna i sjukdomsförloppet. För upptäcka smittad fisk i ett tidigt skede är fiskräknare ett mycket bra hjälpmedel.
En fiskräknare har fler funktioner än vad namnet anger även om det är dess huvudsakliga syfte, att räkna fisk. Är fiskräknaren utrustad med kamera lämpar den sig utmärkt till att identifiera olika typer av yttre skador eller sjukdomar.
Vi på Fiskevårdsteknik har under många år levererat och installerat fiskräknare runt om i landets vattendrag för olika kunders räkning. Hela vägen från Byskeälven i norr till Nybroån i söder registreras och räknas fisk och på www.fiskdata.se presenteras data från ett litet urval av dessa fiskräknare. Med en fiskräknare ges, på ett enkelt och överskådligt sätt, en bild av vad som sker under ytan. Då kan t.ex svampangrepp och andra sjukdomsbilder snabbt uppmärksammas och informationen kan även ge svar på en rad olika frågor, bl.a hur stor del av beståndet som är smittat. I vissa fall kan även sjukdomsförloppet följas hos enskilda individer då sjuka fiskar tenderar att ändra sitt beteende något och ibland uppehåller sig kring fiskräknaren.
Nedan visas ett exempel på en öring från ett sydsvenskt vattendrag registrerad 3 dagar i rad där man tydligt kan se sjukdomsförloppet och hur snabbt det går från inga synliga skador till ett utbrett svampangrepp. Öringen har en tydlig deformering i sin underkäke och kan därmed individbestämmas med hög säkerhet.
Ytterligare exempel på sjukdomsförlopp syns nedan på en öring från ett mellansvenskt vattendrag. Under en period om knappt två veckor registrerades öringen flertalet gånger och dess storlek och utseende gjorde att denna individ kunde urskiljas med god säkerhet.
Att gå igenom data manuellt och registrera svampangrepp på fiskar är ett tidskrävande arbete. För att underlätta denna process har vi på Fiskevårdsteknik implementerat en AI-modell för svampigenkänning. AI-modellen går igenom videofilmerna som fiskräknaren samlar in och identifierar i ett första steg om passagen är av en lax eller öring. Därefter skickas registreringen vidare till en specialtränad modell som identifierar områden på fisken som har svamppåväxt. Beräkningar görs för hur stor del av av fisken i procent som är täckt av svamp och detta lagras sedan i en databas tillsammans med fiskpassagen. Med hjälp av dessa registreringar och modeller fås ett kraftfullt övervakningsverktyg där det går att följa utvecklingen av svampangreppen i realtid över hela Sverige och samtidigt koppla in andra miljöfaktorer som t.ex. vattentemperatur eller vattenflöde.
Nedan är ett exempel på hur AI-modellen arbetar för att detektera svamp på laxfisk med hjälp av fiskräknare.
* För att rapportera fynd av sjuka eller döda fiskar använd er av: