Fiskevårdsteknik var i förra veckan på studiebesök till grannlandet i syd. Danmark har trots sina få fallhöjdsmeter ändå förvånansvärt många vandringshinder i sina vattendrag. Men genom målinriktat arbete de senaste årtiondena har man succesivt åtgärdat majoriteten av dessa.
I Danmark var man även tidigt ute med att bygga s.k. naturlika fiskvägar av typen omlöp och inlöp. De första naturlika fiskvägarna i Sverige byggdes efter inspiration från just Danmark. Trots att förutsättningarna i Sverige ofta skiljer sig ganska markant från Danmark så kan man dra många lärdomar som sedan kan appliceras i vårt fortsatta arbete hemma i Sverige.
I Odense har man lyckats integrera ett inlöp mitt i stadsmiljön och har förutom att skapa fria vandringsvägar, även ökat tillgängligheten till årummet och skapat en vacker och värdefull strömmiljö. Samtidigt har stora delar av vattenspegeln bevarats som möjliggör fortsatt båttrafik.
Turen gick vidare till Jylland och Skjern å som är det till flödet största vattendraget i Danmark. Skjern å var fram till början av 1900-talet en å med förhållandevis stor uppgång av lax. Mänsklig påverkan i form av reglering, rätning och föroreningar var till slut droppen för laxbeståndet som på 1960-talet deklarerades utdött. På 1980-talet gjordes dock en oväntat upptäckt då man vid elfiske fann laxyngel i ett biflöde. Efter genetisk analys visade det sig vara en rest av den ursprungliga laxstammen i Skjern å. Detta blev startskottet på ett långsiktigt arbete med att få tillbaka en livskraftig stam av lax i hela vattensystemet. Från att ha haft ett drygt hundratal vandringshinder i avrinningsområdet har man idag åtgärdat merparten. Idag sker årligen en uppgång på mellan ca 3000-5000 laxar vilket är en markant ökning från de fåtal lekfiskar som återstod i början av 1980-talet.
Vid Skarrildhus i biflödet Karstoft å hittade man den sista återstående spillran av laxstammen i Skjern å
Søren Larsen från Danmarks Center for Vildlaks var med när man fann den kvarvarande spillran av laxbeståndet för 40 år sen och har sedan vigt sitt liv åt att få tillbaka laxen. Søren guidade oss genom avrinningsområdet och visade ett 10-tal olika former av passagelösningar som man använt sig av.
En av dessa fiskvägar fanns att hitta i biflödet Ganer å vid Rækker Mølle. Där har har Ringkøbing-Skjern kommun med ingenjör Per Søby Jensen i spetsen hittat en smart lösning som tillgodosett både fiskvandring samt lokalbornas önskan om en bibehålld vattenspegel. Här har man valt att flytta hela åns sträckning utanför dammen som framöver endast får en liten del av flödet via en dykarledning. Det resulterar i att fiskvandring säkerställs samtidigt som smoltförlusterna minimeras genom att undgå den gäddrika dammen. Dammen har bevarats till glädje för närboende i det annars sjöfattiga landskapet.
Fiskvägen vid Rækker Mølle
Brande elværk sø utgjorde tidigare ett vandringshinder för fisken samtidigt som den dämde upp ca 2 km av högkvalitativt laxhabitat. Vintern 2013 brast den dåligt underhållna dammen. Ån hittade snabbt tillbaka till sin ursprungliga fåra och idag täcks den tidigare dammbotten av ungskog.
Återskapad åfåra i de övre delarna av Skjern å